Två gånger evakuerad
Historiska bilder - Historiakuvia
Karta över Böle enstaka skattehemmans ägor, avfattad år 1929
Förr i tiden - Historian havinaa
Uppdaterad / Päivitetty 31.8.2020
Förslag till BS bolagsordning, mötesprotokoll 1939-05-09.jpg
Förslag till BS bolagsordning, möte 1939-05-09, bilaga1, sida1
Förslag till BS bolagsordning, möte 1939-05-09, bilaga1-sida2
Förslag till BS bolagsordning, möte 1939-05-09, bilaga1-sida3
Förslag till BS bolagsordning, möte 1939-05-09, bilaga2
Ordnings stadgar BS, möte 1030-05-09, bilaga4.jpg
PORKALA-BÖLE Fritidsnybyggare och ortsbor
Uppdaterad 17.11.2020
I fortsättningen kan du på den här sidan bekanta dig med ett intressant urval av texter och bilder ur boken PORKALA-BÖLE Fritidsnybyggare och ortsbor
Text: Carl-Johan Kuhlefelt, Kaj Nurmi. Utgivare: Ab Böle Stomme, 2014
Porkala udd
Porkala udd har under hela den historiska tiden varit en central punkt för sjöfarten på Finska viken. Redan den danska kungen Valdemar II Sejrs farledsbeskrivningar från medeltiden nämner en plats som kallades Purkal. Man for över Finska viken till Estland på det smalaste stället vid Porkala. På ön Rönnskär utanför udden byggdes på 1600-talet en lotsstation och Porkala fyr blev färdig på ön år 1800.
Finska vikens smalaste ställe har genom tiderna varit av militärt intresse. Under första världskriget påbörjade man bestående sjöfästningsbyggen på och utanför udden då Ryssland försökte bygga ”Peter den stores sjöfästning” till skydd för den dåvarande huvudstaden S:t Petersburg. Byggnadsarbetena avbröts av revolutionen och sjöfästningens anläggningar utanför Porkala övergick i det självständiga Finlands ägo.
Vikingarnas östra rutt och landskapen på 1100-talet. Porkala (Purkal) utgjorde en central punkt på rutten. – Konungens kartverk 1790.
På kung Gustaf III:s uppmaning kartlades vägarna för att trupperna skulle kunna förflytta sig lättare. På kartan finns Böle upptaget och ett tullhus. Tullhuset var förlagt till Rembas vilket var naturligt då Porkala hamn var vid nuvarande Bockfjärden. I skattelängden för år 1694 omnämndes Ebba vid tullhuset på Rembaslandet och tulluppsyningsman Petter Vest. Efter stora ofreden 1700-1721 blev tullhuset placerat på Tullandet. Lotsstationen var placerad på Vakste udden (Vaktstugu), udden av Remblandet mitt emot Bockholmen. 1919 flyttades lotsplatsen till Kyrkogårdsön. På kartan syns Kvarnbacka och befintliga vägar.
Konungens kartverk 1790.
Från Böle enstaka hemman till fritidsbosättning
PORKKALA-BÖLE Vapaa-ajan uudisrakentajat ja paikkakuntalaiset
Päivitetty 17.11.2020
Näille sivuille pyrimme valitsemaan kiinnostavia tekstejä ja kuvia, jotka on julkaistu kirjassa PORKKALA-BÖLE Vapaa-ajan uudisrakentajat ja paikkakuntatalaiset.
Teksti: Carl-Johan Kuhlefelt, Kaj Nurmi. Julkaisija: Ab Böle Stomme, 2014.
Porkkalanniemi
Porkkalanniemi on koko historiallisen ajan ollut tärkeä merenkulun solmukohta Suomenlahdella. Jo Tanskan kuningas Valdemar II Sejrin keskiaikaisissa meritiekuvauksissa on maininta Purkal-nimisestä paikasta. Matka Viroon kulki Porkkalan kohdalta Suomenlahden kapeimman väylän yli. Niemen edustalla sijaitsevalle Rönnskärin saarelle rakennettiin 1600-luvulla luotsiasema ja Porkkalan majakka valmistui saarelle vuonna 1800.
Suomenlahden kapein kohta on kautta aikojen ollut sotilaallisen mielenkiinnon kohteena. Ensimmäisen maailmansodan aikana Venäjä aloitti merilinnoituksen rakentamisen Porkkalan niemeen ja sen edustalle. Tavoitteena oli rakentaa ”Pietari suuren merilinnoitus” silloisen pääkaupungin, Pietarin, suojaksi. Rakennustyöt keskeytyivät vallankumouksen myötä ja linnoitusrakennelmat Porkkalan edustalla siirtyivät itsenäisen Suomen omistukseen.

Viikinkien itäinen reitti ja maakunnat 1100-luvulla. – Kuninkaan kartasto 1790.
Kuningas Kustaa III:n määräyksestä kartoitettiin tiet helpottamaan joukkojen siirtymistä. Kartassa mainitaan Böle sekä tullitalo. Tullitalo sijaitsi Rembaksella, mikä oli luonnollista Porkkalan sataman ollessa nykyisen Bockfjärdenin kohdalla. Vuoden 1694 veroluettelossa mainitaan Rembaksen tullitalon Ebba sekä tullipäällysmies Petter Vest. Isonvihan jälkeen 1700-1721 tullitalo siirrettiin Tullandetille. Luotsiasema sijaitsi Vaktstugu-uddenilla, Remblandetin kärjessä Bockholmenia vastapäätä. Vuonna 1919 luotsipaikka siirrettiin Kyrkogårdsön saarelle. Kartassa näkyvät Kvarnbacka ja silloiset tiet.
Kuninkaan kartasto vuodelta 1790.
Suomennos Tina Pettersson-Mäki
Bölen yksinäistilasta vapaa-ajan asutukseen